Handlingsplan för Östersjön

Vid ett ministermöte i Krakow 2007 arrangerat av Helsingforskommittén för skydd av Östersjöns miljö fattades ett beslut om att inleda ett samarbetsprojekt på fyra särskilt prioriterade områden. Dessa områden är övergödning, farliga ämnen, den biologiska mångfalden och miljöproblem kopplade till sjöfarten. Överenskommelsen kompletterades på ett nytt möte i Moskva 2010, då vart och ett av de deltagande länderna kom med förslag på vilka åtgärder de själva skulle genomföra. Målet med detta program är att uppnå en god ekologisk status i Östersjön till år 2021.

Helsingforskommitténs överenskommelse från år 2007 är inte den första på detta område. Den är troligtvis inte heller den sista. Det finns många som är skeptiska till vad kommittén ska hinna uppnå på de få år som återstår till slutåret för projektet. Det finns dock mycket som talar för att betydande förbättringar faktiskt kommer att kunna uppnås. Helsingforskommitténs tidigare initiativ på detta område har bl.a. lett till att det idag går att bada på stränder som tidigare var kraftigt förorenade, och hjälpt hotade arter att repa sig. Utmaningarna är dock stora, vilket ingen heller förnekar.

Det började bra…

Tidigare initiativ har lett till en minskning med 40 % av kväve- och fosforhaltiga utsläpp i vattnet, samt en lika stor minskning av utsläppen av kväve till luften. Men för att nå upp till kravet om att vattnet i Östersjön ska bli klart, vilket är ett av målen som sattes upp i överenskommelsen, måste utsläppen av fosfor minska med ytterligare 42 %, och utsläppen av kväve med ytterligare 18 %. De stora minskningar som åstadkommits hittills har uppnåtts med hjälp av stora, relativt enkla åtgärder, som byggen av reningsverk för avloppsvatten. Nu gäller det att istället adressera fosfor- och kväveläckage från jordbruk, vilket inte låter sig göras genom att man ”smäller upp” några reningsverk. Ett första steg blir därför att arbeta för en minskad användning av konstgödsel inom jordbruket.
Sveriges åtgärdsplan finns att läsa här.